torsdag 30 oktober 2014

Om konsten att boksamtala med Katarina Kuick




Katarina Kuick, författare, välkänd föreläsare och expert på boksamtal kommer till Norrköpings stadsbibliotek måndagen den 10 november!
Föreläsningen är gratis och ingår i den fortbildning som erbjuds inom Läslust-projektet. Föreläsningen är öppen för alla pedagoger i Norrköpings kommun, oberoende om man deltar i projektet eller inte.

Att samtala om det man läst är både roligt och viktigt. Läsupplevelsen blir större och läsförståelsen fördjupas i ett boksamtal där man får prata om sina funderingar. Ta tillfället i akt att lära dig mer om hur man kan föra ett boksamtal och ta chansen att bli inspirerad! Förbered dig gärna genom att läsa i "Böcker inom och omkring oss" av Aidan Chambers, i översättning av Katarina Kuick.
    Måndag 10 november klockan 14.00-17.00 med paus för gemensam fika

    Lokal: Mellanrummet på Stadsbiblioteket


    Anmäl dig via mejl senast den 5 november
     
    till Susanna Lönnqvist
    susanna.lonnqvist@norrkoping.se
         Ange även eventuella allergier.

         Varmt välkomna!
 

måndag 20 oktober 2014


Idag har vi börjat planera vårt stora bokprat på Stadsmuséet. Till detta är alla deltagande klasser inbjudna, en halvklass i taget under vecka 47-49. Lina visar de vackra mönstren på sin afrikanska trumma. Mönstren symboliserar olika saker och när Lina börjar trumma för oss förflyttas vi i tid och rum, till en natt för länge sedan, då en liten gorillaunge föddes djupt inne i den afrikanska regnskogen...

onsdag 15 oktober 2014


Den 14 oktober gick det första fortbildningstillfället inom projekt Läslust av stapeln. Då fick vi besök av Johan Unenge som föreläste på temat läslust och läsinspiration. Johan Unenge är författare, illustratör, serietecknare och manusförfattare. 2011 blev Johan Unenge utnämnd till Sveriges första läsambassadör av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Kulturrådet har nyligen utnämnt honom till  läscoach i sin satsning på att locka idrottande barn och unga till att läsa.

Johan Unenge har många idéer om vilka möjligheter som finns att exponera barn för läsning av alla de slag.

Vad kan man göra som förälder? Som lärare? Som rektor? Som bibliotekarie?

 
Johan Unenge inledde med att prata om hur mycket som förändrats de senaste åren vad gäller läsning och synen på läsning. Förut ansågs t.ex. serier vara ”sämre” litteratur och barnen och ungdomarna skulle helst läsa annat än serietidningar. Idag är det dataspel som betraktas som dåligt per definition och seriernas dåliga stämpel har suddats ut.

Unenge utnämndes till läsambassadör 2011 och han berättade om det här uppdraget som han fick och reaktionerna på det. Uppdraget gick ut på att skapa läslust bland unga och till viss del fanns det en tanke om att läsambassadörens uppgift var att tala om för barnen hur kul och nyttigt det är att läsa. Unenge uppmanades åka till skolor för att där berätta för barnen om vikten av att läsa, en metod som Unenge själv inte alls tror på. Man kan inte få barn att läsa genom att tala om för dem att det är kul! När man pratar om böcker blir man ofta inföst i konservativa hörnan och det här vänder sig Unenge emot. Böcker får inte bli museiartefakter på samma sätt som t.ex. vinylskivor och det är ett sjukdomssymptom när man nästan panikartat försöker höja upp läsningen till någonting häftigt med slogans som ”läsning är coolt” och liknande. Det här är inte rätt sätt att angripa problemet, enligt Unenge.

I början av sitt uppdrag fick han även kommentarer som att barn idag läser ju faktiskt mer än någonsin. De läser bloggar, på sociala medier, de läser sms osv. Det här räknas dock inte, menade Unenge. Vi ska inte nöja oss med denna ytliga läsning av korta texter, barnen vill ha mera!

Unenge lyfte fram en undersökning om ungas medievanor som visar att ungdomars läsning gått ner väldigt mycket på bara fem år. På frågan ”Tycker du om att läsa böcker och tidningar?” svarade 18% av de unga killarna ja, till skillnad från 36% fem år tidigare. Var femte kille går ut nian utan att förstå enklare texter i en dagstidning.

Undersökningar som detta gjorde Unenge taggad att anta utmaningen som läsambassadör, eftersom han är fullständigt övertygad om att böcker och läsning har betydelse för hur man presterar.

Den enda nyttoaspekten med läsning som Unenge brukar lyfta fram när han pratar med barn och unga är att ju större ordförråd man har, desto större chans har man att få som man vill. Hamnar man i en konflikt har man två val, antingen 1) slå på käften 2) övertyga med ord. Och det senare kan många gånger vara att föredra.

Vad gäller just ordförrådet så ser det ut så här idag: kommer man från ett läsande hem där det finns tillgång till böcker, en lästradition och böcker läses synligt så har man ca 17.000 ord när man börjar förskoleklass. Kommer man från ett hem där man inte läser har man endast 7000 ord.


 

Vems är felet?

Föräldrarna är givetvis delaktiga. Andelen föräldrar som läser dagligen har halverats på 10 år. Vad väljer man att göra i stället? Många gånger kan det vara just samma saker som man tycker barnen gör för mycket, dvs man håller på med mobiltelefonen, man hänger på sociala medier osv.

Unenge tror att dock att de nedåtgående siffrorna inte beror på minskat engagemang från föräldrarnas sida, detta engagemang finns bara någon annanstans. Ett sådant ställe är i idrotten, vilket tidigare har var en outnyttjad resurs när det gäller att exponera barn för läsning. Nyligen har därför Riksidrottsförbundet och Kulturrådet startat upp ett samarbete där idrott och läsning ska mötas, vilket är en kombination som Unenge tror starkt på.

Andra insatser som kan göras är att nå barnen via tv-program. Unenge lyfte fram programmet ”Boktipset” som fanns i många år och menar på att ett liknande program borde finnas även idag.

I en undersökning ställde man barn och unga frågan ”Vad är det bästa med att läsa böcker?” Man fick då svaret ”Att man blir trött.” På frågan ”Vad är det bästa med data- och tv-spel?” svarade man ”Att man gör det tillsammans med kompisar”. Här ligger en viktig sak att uppmärksamma enligt Unenge. Ska man få ungdomar att läsa så behöver man hitta en social funktion för läsning. Ett sådant sätt är att föra boksamtal med dem, vilket kräver både engagemang och en hel del arbete. Ett annat är att man gör en satsning mot småbarn som den s.k. ”Bookstart” som förekommer i flera länder, där bebisar får böcker  i gåva. Detta är ett bra sätt att exponera barn för böcker. Böcker som Guinness Rekordbok är också bra ”entry points” in i litteraturen, eftersom det är böcker man pratar om med kompisar, ”sociala böcker”.

Därefter gick Unenge över till att prata om skolan och den viktiga roll som skolan har i att stimulera barns läsning. Unenge har personligen, vid en mängd författarbesök, erfarit att man inte tar tillvara på de möjligheter som ett författarbesök faktiskt erbjuder. Författarbesök har visat sig ha ett väldigt gynnsamt inflytande på barns läslust, förutsatt att man förbereder det ordentligt och inte ”kastar bort” det, såsom tyvärr ofta är fallet. Unenge hör ofta ”vi har så mycket med skolan” – men vad är författarbesöket då? Något annat?

Vad ska man läsa då? Vissa lärare säger att ”Jag tycker man måste läsa klassikerna”. Unenge replikerar då ”visst kan ni läsa klassikerna, men först måste man läsa överhuvudtaget”.

Enligt Unenge borde det finnas en varningstext på alla böcker som är mer än tio år gamla. ”Här kommer de att prata på ett sätt som du inte förstår.” Därför måste man ha nya böcker på skolan! Är inte läraren själv uppdaterad, vem är då det? Att man hamnar i den här autopiloten beror på bristen på tid, att man har mycket att göra och framförallt dålig kontakt mellan de olika experterna: rektor, lärare och skolbibliotekarie. Men det är viktigt att lärare själva håller sig uppdaterade och visar att de själva tycker att läsning är viktigt och även utnyttjar den expertis som finns hos bibliotekarierna. Unenge refererar till en undersökning som visar att var åttonde lärare under 40 år inte har läst en enda skönlitterär bok under det senaste året. Detta kan vara en förklaring till att läsningen bland barn och ungdomar sjunker!

I Sverige har vi, som enda land i världen, en skolbibliotekslag som säger att varje skola ska ha tillgång till ett skolbibliotek. I verkligheten efterlevs dock denna lag inte fullt ut. Var sjätte skola har inget bibliotek alls och hälften av skolorna har inte ett bemannat skolbibliotek. ”Det behövs ett skolbibliotek, det är helt avgörande!”, säger Unenge. Vill man ha resultat i skolan och har sett sambandet mellan läsning av skönlitteratur och PISA-resultaten – då förstår man vikten av ett skolbibliotek.  Unenge exemplifierar med skolor han besökt i Finland, där skolbiblioteket ligger mitt i skolan och intar en viktig roll. Genom att placera biblioteket mitt i skolan visar man att bibliotek och läsning är något man tycker är viktigt! Något som också är viktigt är samarbetet mellan rektor, lärare och skolbibliotekarie. Enligt Unenge märker han direkt när han kommer in i en skola om det är en skola där man läser böcker eller inte. ”Det är förödande tydligt”, säger han. Och det är ingen omöjlig uppgift utan handlar helt enkelt om samarbete.
 



Idag finns det en övertro på tekniken, där böcker t.ex. ersätts med iPads. Det finns flera problem med detta. För det första blir den tekniska utrustningen ganska snabbt daterad och behöver ersättas med ny. Barnen kommer dessutom åt allt som finns på Internet, och inte allt där är bra (t.ex. 35% är pornografi). Därtill finns risker med att barn går med stöldbegärlig utrustning i skolväskan. ”Man kan inte ersätta läsningen med dator!”, menar Unenge. Att dessutom kräva av barnen att de själva ska kunna begränsa sitt datoranvändande är väldigt mycket begärt, när många vuxna inte ens klarar av att begränsa sin egen användning. Man rustar inte ett barn för framtiden bara genom att ge dem en läsplatta i tidig ålder.

Ett problem med en del skolbibliotek är att när de egentligen borde överträffa bilden av hur ett bibliotek förväntas vara, så bekräftar de i stället den, genom att se ut som bokförvaringslokaler där tiden stått still. Ett skolbibliotek kan ganska enkelt livas upp lite genom t.ex. oväntad och annorlunda skyltning. En skolbibliotekarie behöver inse att det här med att vara en skolbibliotekarie det är att vara en del av nöjesindustrin. Biblioteket behöver även vara en tillåtande plats, där alla känner sig välkomna, även om man kommer med en kaffemugg i handen. Unenge avslutade med att ge exempel på lyckade aktiviteter som han sett under sina besök ute på bibliotek, bl.a. ”Natt på biblioteket” (Mariehamn), ”Boka dig” och ”Sommarboken”.

 


Johan Unenge gav alla oss åhörare mycket att tänka på och det var synd att inte fler kunde komma och höra honom prata. Han sätter fingret på många viktiga saker, bl.a. behovet av riktiga skolbibliotek.