torsdag 11 december 2014

Dramatiserat bokprat på Stadsmuséet


Vårt läsprojekt har nu dragit igång på allvar då vi träffat alla de berörda klasserna för första gången. Vi ville dra igång arbetet mot eleverna med ett tillfälle då vi levandegjorde litteraturen på ett spännande sätt och valet föll då på Jakob Wegelius fantastiska bok ”Legenden om Sally Jones”.

Vi bjöd in alla klasser till Stadsmuséet, en halvklass i taget, till ett dramatiserat bokprat. Innan detta besök hade klasserna fått ut en mystisk låda, innehållandes ett brev från en ”journalist”:

 

Bästa klass 4 på …!

Vill ni hjälpa mig?

 
Jag som skriver detta brev till er heter Barbro Rettah. Jag jobbar som journalist. Under många år har jag rest runt i världen, på jakt efter bra historier och spännande nyheter som jag sedan skrivit om i olika tidningar.

Jag har fått höra mycket märkligt under åren, må ni tro. Ibland tror man knappt sina öron. En sådan märklig berättelse har verkligen etsat sig fast i mitt minne. Egentligen är det inte bara en berättelse, utan flera.

Allting började i Istanbul, där jag fick höra talas om en gorilla som begått en rad märkliga inbrott som ingen kunde förklara. Gorillan hade sedan bott i en djurpark ett tag, men varit så farlig att man inte kunde ha kvar henne. Ett kringresande teatersällskap fick ta över henne och visade upp henne som ”den fasansfulla mördarapan”. Förutom att gorillan var farlig ryktades det även om att hon kunde göra många andra saker som apor inte brukar kunna, bl.a. skriva på maskin och köra bil.

Det märkliga var dock att när jag befann mig på andra sidan Atlanten, närmare bestämt i San Fransisco, hörde jag talas om den här gorillan igen. Att det var samma apa förstod jag ganska snart, men där beskrevs hon inte alls som farlig och blodtörstig. Tvärtom gick ryktet om henne som en trevlig och skicklig bilmekaniker som varit anställd på en mekanisk verkstad i stan.

Jag blev så nyfiken på den här gorillan, på vem hon var och på vad hon varit med om. Men jag fick verkligen inte bilden att gå ihop. Var hon farlig och ond eller var hon en god och snäll apa?

Historien har förföljt mig och fascinerat mig ända sedan dess. Jag har inte lyckats hitta någon som verkligen träffat gorillan, utan bara hört berättas om henne. Men jag vill verkligen veta sanningen!

Jag ber er därför, bästa klass 4, att träffa mig så att vi förhoppningsvis tillsammans kan reda ut detta mysterium.

Kan ni komma till Stadsmuséet den 25 november klockan 9.00 så vore jag ytterligt tacksam.

Bästa hälsningar,

B. Rettah

Journalist

P.S. Jag bifogar några bilder på apan som jag lyckats få tag i. Kanske kan de vara till hjälp i lösandet av detta mysterium. D.S.

 


På Stadsmuséet mötte sedan B. Rettah  eleverna och tog med dem på en rundvandring i Stadmuséets spännande miljöer. Under vandringen stötte man på olika karaktärer ur boken: Frau Schultz, Trollkarlen Silvio och Chiefen. Även ett par stycken karaktärer som inte finns med i boken men som fyllde en funktion i vårt bokprat dök upp: en djurskötare på Zoo och butiksbiträdet Beata. Eleverna hade fått ett uppdrag av B. Rettah, nämligen att fungera som hennes assistenter, och alla utrustades med block och pennor. Det var härligt att se hur eleverna gick in i fiktionen med stor iver och med skarpa hjärnor. De mer eller mindre suspekta karaktärerna i berättelsen väckte misstankar, många kluriga frågor och listiga slutsatser. Slutligen avslutades äventyret uppe i den stämningsfulla smedjan, där Chiefen berättade den ”sanna början på berättelsen” och eleverna fick boken ”Legenden om Sally Jones” och ett uppdrag från B. Rettah – att läsa boken tills nästa gång vi träffas.








Foto: Robert Svensson

Två klasser hade inte möjlighet att ta sig till Stadsmuséet och då åkte vi i stället ut till deras lokala bibliotek och körde där en liten specialvariant för dem. Karaktärerna var ungefär de samma men här bjöd B. Rettah i stället in eleverna till sin tv-show, till vilken hon bjudit in ett antal gäster. Även här avslutade vi det hela med att eleverna fick i uppdrag att läsa boken om Sally Jones till vår nästa träff.

 
Överlag upplevde vi att de dramatiserade bokpraten mottogs väldigt väl och de var mycket roliga att genomföra. Vi som jobbade aktivt i detta var vi projektledare (Sanna och Kicki), personal från stadsbibliotekets barnavdelning samt en teaterpedagog.



P.S. Idag går det även ut en liten julhälsning till alla klasserna, från Chiefen och Sally Jones. Postat i något exotiskt land, långt, långt borta...
 

       

torsdag 27 november 2014

Även Kultursidan skriver om oss!

Läs artikeln HÄR!


Artikel i Folkbladet

Idag skriver Folkbladet om vårt dramatiserade bokprat på Stadsmuséet!
Artikeln kan även läsas på nätsajten. Man måste logga in för att läsa artikeln, men det är gratis och att skapa ett användarkonto går på ett par minuter.


http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/mysterium-for-att-oka-laslusten-7542353.aspx

måndag 24 november 2014

Augustpriset

Det är med glädje vi konstaterar att Jakob Wegelius uppföljare till "Legenden om Sally Jones" - "Mördarens apa" - tilldelats Augustpriset i barn- och ungdomsboksklassen! Härliga 617 sidor spännande läsning för alla som vill veta hur det går för Sally Jones i fortsättningen.
Se den fina boktrailern här:


Just nu...

...kör vi våra dramatiserade bokprat av Jakob Wegelius "Legenden om Sally Jones" på Stadsmuséet. Eftersom vi har några klasser kvar att träffa vill vi inte avslöja för mycket av vad vi gör där. Men några bilder kan vi bjuda på! I svartvitt förstås, eftersom vi ju flyttar oss flera decennier bakåt i tiden...

 

Chiefen, Frau Schultz och B.Rettah, journalist. Några av karaktärerna i vårt bokprat.


 

Trollkarlen Silvios kärleksbrev... Som han inte längre kan svara på, när hans assistent försvunnit.


 

Frau Schultzs dyrbarheter... Har hon verkligen kommit över dem på laglig väg?

Frågorna är många...

tisdag 18 november 2014

Imorgon...

...tar vi emot första klassen på Stadsmuséet. Butiksbiträdet Beata är redo.

fredag 14 november 2014

Veckans lästips...

är en rätt nyutkommen av Cilla Jackert - "Vi ses i Obsan".



I boken får vi träffa Annika, 12 år. Sommarlovet har precis börjat och Annika ser fram emot härliga dagar på familjens sommarställe. Då plötsligt händer det något som ställer hela tillvaron på ända. Annikas lillebror föds, alldeles, alldeles för tidigt, hemma på köksgolvet. I stället för att åka till sommarstället åker Annikas mamma och pappa till sjukhuset och Annika får flytta hem till sin morfar. Om dagarna drar hon ensam runt på stan och det är i Observatorielunden, Obsan, som Annika kommer att träffa Kaja, Kex, Lövet, Finnen och Tobbe. Gemensamt för de alla sex är att de av en eller anledning vill hålla sig borta hemifrån. De sex blir ett gäng och börjar träffas regelbundet i Obsan. Annika lär sig snabbt att i kompisgänget är det leken sanning och konsekvens - utan sanning - som gäller. Eftersom Annika älskar att ljuga passar leken henne bra och som Kaja säger: "Ingen bryr sig ändå om sanningen."

Det här är en både rolig, sorglig och spännande bok som även passar utmärkt till högläsning.
Ett centralt ämne i boken är temat sanning/lögn, och det finns mycket att prata kring både under och efter läsningen. Passar extra bra i åk 4-6.
/Sanna



torsdag 13 november 2014

Om konsten att boksamtala

Den 10 november besökte Katarina Kuick stadsbiblioteketet för att lära oss mer om boksamtalandets ädla konst. Det blev en mycket inspirerande eftermiddag med många konkreta tips för de ca fyrtio pedagoger och bibliotekarier och övriga intresserade som deltog.



Katarina Kuick är författare, välkänd föreläsare och en riktig expert på boksamtal. Hon har även översatt Aidan Chambers "Böcker inom och omkring oss" till svenska och det är hans metodik som ligger till grund för den typ av boksamtal som hon lär ut.

Kuick började med att prata om "Läsandets cirkel" och vad det är som gör oss människor till läsare. Chambers bok rekommenderas varmt till den som är intresserad av att veta mer om detta.

Därefter läste vi alla tillsammans bilderboken "Hanna, huset, hunden" av Anna-Clara Tidholm och Katarina ledde ett boksamtal kring denna bok. Vi var nog många i publiken som kände att en väldigt "låst" och på flera sätt svår bok öppnades upp för oss i detta samtal.

Boksamtalet bygger på fyra grundfrågor:
1. Vad gillade ni i texten?
2. Vad gillade ni inte i texten?
3. Vilka frågor har ni till texten?
4. Vilka mönster finns i texten?

Utöver detta kan samtalet kompletteras med ett antal allmänna frågor och specialfrågor. Viktigt är att det inte finns några rätt och fel svar, utan att metoden fokuserar på själva läsupplevelsen. Funderingar som dyker upp kan alltid ledas tillbaka till texten - "hur vet du det?".

Efter samtalet gick vi igenom "vad var det som hände?", dvs verktygen för och sättet att leda den här typen av samtal. Katarina gav många bra tips på vad man kan tänka på när man jobbar med boksamtal i klassrummet och hur man aktivera alla i gruppen att delta.

Katarina avslutade med att dela ut en lista på böcker som är speciellt lämpliga att boksamtala runt i åk 4. Samtalet kan bygga på såväl högläsning som egen tystläsning. Katarina Kuick betonar att boksamtalsmetoden fungerar med alla böcker men allra bäst fungerar den med sådana böcker som är lite "knepiga". Det kan även vara en fördel att jobba med en bilderbok eller en kortare text.


Katarinas lista:
 
 
David Almond: Han hette Skellig
Magisk realism, spänning på flera plan, relationer, liv och död.
 
Axelsson/Persson: Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn
Bilderbok, filosofiskt innehåll, ”fula” bilder.
 
Cressida Cowell: Hur du tränar din drake
Humoristiska böcker med mycket ordlekar och ett undanliggande budskap om att hjärna övervinner råstyrka. Har även animerats och då förvrängts rejält, kanske intressant att jämföra.

Fam Ekman: Kalla mig farbror Alf; Mitt namn är Fox m fl
Bilderböcker, mångtydiga, ”svåra”, ”märkliga”.
 
Gaiman, Neil: Odd och frosthjältarna (En bok för alla)
Nordisk myt + saga, spänning.
 
JR Gardiner: Spring, Fanny, spring (En bok för alla)
Djur, spänning, vänskap, generationsöverskridande. Modern klassiker.
 
Eva Ibbotson: Häxtävlingen + Hemligheten på perrong 13
Humoristisk fantasy.
 
Petter Lidbeck: Den magiska kepsen (En bok för alla)
Nutid med humoristisk, ickerealistisk twist.
 
Petter Lidbeck: Flickan utan minne
Realism, nutid, spänning, adoption.
 
Åsa Lind: Slumpens bok
Fantasy/magisk realism med många bottnar och många frågeställningar.
 
Barbro Lindgren: Sagan om den lilla farbrorn
Börja läsa-bok/bilderbok, ensamhet och vänskap.
 
Barbro Lindgren: Jättehemligt
Dagboksform, igenkänning över tid och rum, livsfrågor.
 
Michael Morpurgo: Toro, Toro + Kenzukes rike (En bok för alla)
Historiska händelser men med modern koppling, äventyr och känslor.
 
Per Nilsson: Extra – en morgon stod hon bara där
Magi i vardagen, vänskap/förälskelse och skolbeskrivning.
 
Per Nilsson: Flickan jag älskar heter Milena (En bok för alla)
Förälskelse i en bok med tydlig berättarstruktur.
 
Saler/Backström: Dom som blir kvar
Bilderbok om döden och sorg.
 
Mårten Sandén: Ett hus utan speglar
Fantasy/magisk realism, förflyttning mellan världar. Viktiga, tunga ämnen.
 
Josefine Sundquist: Pappersväxten
Bilderbok för ”skolåldern”. Utanförskap, ensamhet, vänskap, ev även mobbning.
 
Shaun Tan: Sommarregler + Det röda trädet + Borttappad
Bilderböcker med ”vuxna” bilder och historier som tål många omläsningar. Fascinerande miljöer och filosofiskt/existensiellt innehåll. Det röda lövet är den enklaste, men med ett ”svårt” innehåll, Sommarregler och Borttappad kan man diskutera och tolka i timmar. Borttappad har relativt mycket text och finns även som animerad Oscarsbelönad kortfilm. Allåldersböcker.
 
 
 
 
På begäran avslutade Katarina med ett par tips för högstadiet:
 
Janne Teller: Intet
 
David Almond: Svarta vingar
 
 
 
 
 
 

fredag 7 november 2014

Ett riktigt bra lästips...

 
...inför helgen är "Balladen om en bruten näsa" av Arne Svingen.
 



I boken får vi träffa 12-årige Bart (döpte efter Bart Simpson) som kan konsten att se livet från den ljusa sidan. Han lever ensam med sin mamma, sjunger opera i badrummet och tränar boxning efter skolan. I klassen finns Ada, som skriver av Barts läxor i utbyte mot massmördarbilder. En dag får Ada reda på Barts största hemlighet...

Även om Bart berättar rätt krasst om personerna i sin omgivning genomsyras texten av humor. Totalt lojal mot sin mamma som Bart är, är det läsaren själv som får läsa mellan raderna att allt inte riktigt står rätt till hemma hos Bart. Vidden av misären går dock upp för läsaren först efter hand.

Arne Svingen litar på sin läsare och undviker att någonsin bli övertydlig. En bok att skratta och gråta till, en riktig feelgood-bok det tunga ämnet till trots.

Rekommenderas till både gammal och ung!

Bibliotekets katalog


/Sanna
 
 
 

onsdag 5 november 2014

Post till skolorna...

Mystiska lådor och askar är på väg ut till klasserna...



I varje ask finns ett brev, från en journalist...

 
 


Journalisten uppmanar eleverna att träffa henne på Stadsmuséet, hon behöver hjälp med att lösa ett mysterium om en märklig gorilla som hon hört talas om på olika håll i världen. Hon skickar även med några bilder på den mytomspunna apan..





måndag 3 november 2014

Förberedelser...

Idag har vi varit på teaterns kostymförråd och provat kläder inför vårt bokprat på Stadsmuséet.





 
 
Det var roligt!
 
 
 

torsdag 30 oktober 2014

Om konsten att boksamtala med Katarina Kuick




Katarina Kuick, författare, välkänd föreläsare och expert på boksamtal kommer till Norrköpings stadsbibliotek måndagen den 10 november!
Föreläsningen är gratis och ingår i den fortbildning som erbjuds inom Läslust-projektet. Föreläsningen är öppen för alla pedagoger i Norrköpings kommun, oberoende om man deltar i projektet eller inte.

Att samtala om det man läst är både roligt och viktigt. Läsupplevelsen blir större och läsförståelsen fördjupas i ett boksamtal där man får prata om sina funderingar. Ta tillfället i akt att lära dig mer om hur man kan föra ett boksamtal och ta chansen att bli inspirerad! Förbered dig gärna genom att läsa i "Böcker inom och omkring oss" av Aidan Chambers, i översättning av Katarina Kuick.
    Måndag 10 november klockan 14.00-17.00 med paus för gemensam fika

    Lokal: Mellanrummet på Stadsbiblioteket


    Anmäl dig via mejl senast den 5 november
     
    till Susanna Lönnqvist
    susanna.lonnqvist@norrkoping.se
         Ange även eventuella allergier.

         Varmt välkomna!
 

måndag 20 oktober 2014


Idag har vi börjat planera vårt stora bokprat på Stadsmuséet. Till detta är alla deltagande klasser inbjudna, en halvklass i taget under vecka 47-49. Lina visar de vackra mönstren på sin afrikanska trumma. Mönstren symboliserar olika saker och när Lina börjar trumma för oss förflyttas vi i tid och rum, till en natt för länge sedan, då en liten gorillaunge föddes djupt inne i den afrikanska regnskogen...

onsdag 15 oktober 2014


Den 14 oktober gick det första fortbildningstillfället inom projekt Läslust av stapeln. Då fick vi besök av Johan Unenge som föreläste på temat läslust och läsinspiration. Johan Unenge är författare, illustratör, serietecknare och manusförfattare. 2011 blev Johan Unenge utnämnd till Sveriges första läsambassadör av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Kulturrådet har nyligen utnämnt honom till  läscoach i sin satsning på att locka idrottande barn och unga till att läsa.

Johan Unenge har många idéer om vilka möjligheter som finns att exponera barn för läsning av alla de slag.

Vad kan man göra som förälder? Som lärare? Som rektor? Som bibliotekarie?

 
Johan Unenge inledde med att prata om hur mycket som förändrats de senaste åren vad gäller läsning och synen på läsning. Förut ansågs t.ex. serier vara ”sämre” litteratur och barnen och ungdomarna skulle helst läsa annat än serietidningar. Idag är det dataspel som betraktas som dåligt per definition och seriernas dåliga stämpel har suddats ut.

Unenge utnämndes till läsambassadör 2011 och han berättade om det här uppdraget som han fick och reaktionerna på det. Uppdraget gick ut på att skapa läslust bland unga och till viss del fanns det en tanke om att läsambassadörens uppgift var att tala om för barnen hur kul och nyttigt det är att läsa. Unenge uppmanades åka till skolor för att där berätta för barnen om vikten av att läsa, en metod som Unenge själv inte alls tror på. Man kan inte få barn att läsa genom att tala om för dem att det är kul! När man pratar om böcker blir man ofta inföst i konservativa hörnan och det här vänder sig Unenge emot. Böcker får inte bli museiartefakter på samma sätt som t.ex. vinylskivor och det är ett sjukdomssymptom när man nästan panikartat försöker höja upp läsningen till någonting häftigt med slogans som ”läsning är coolt” och liknande. Det här är inte rätt sätt att angripa problemet, enligt Unenge.

I början av sitt uppdrag fick han även kommentarer som att barn idag läser ju faktiskt mer än någonsin. De läser bloggar, på sociala medier, de läser sms osv. Det här räknas dock inte, menade Unenge. Vi ska inte nöja oss med denna ytliga läsning av korta texter, barnen vill ha mera!

Unenge lyfte fram en undersökning om ungas medievanor som visar att ungdomars läsning gått ner väldigt mycket på bara fem år. På frågan ”Tycker du om att läsa böcker och tidningar?” svarade 18% av de unga killarna ja, till skillnad från 36% fem år tidigare. Var femte kille går ut nian utan att förstå enklare texter i en dagstidning.

Undersökningar som detta gjorde Unenge taggad att anta utmaningen som läsambassadör, eftersom han är fullständigt övertygad om att böcker och läsning har betydelse för hur man presterar.

Den enda nyttoaspekten med läsning som Unenge brukar lyfta fram när han pratar med barn och unga är att ju större ordförråd man har, desto större chans har man att få som man vill. Hamnar man i en konflikt har man två val, antingen 1) slå på käften 2) övertyga med ord. Och det senare kan många gånger vara att föredra.

Vad gäller just ordförrådet så ser det ut så här idag: kommer man från ett läsande hem där det finns tillgång till böcker, en lästradition och böcker läses synligt så har man ca 17.000 ord när man börjar förskoleklass. Kommer man från ett hem där man inte läser har man endast 7000 ord.


 

Vems är felet?

Föräldrarna är givetvis delaktiga. Andelen föräldrar som läser dagligen har halverats på 10 år. Vad väljer man att göra i stället? Många gånger kan det vara just samma saker som man tycker barnen gör för mycket, dvs man håller på med mobiltelefonen, man hänger på sociala medier osv.

Unenge tror att dock att de nedåtgående siffrorna inte beror på minskat engagemang från föräldrarnas sida, detta engagemang finns bara någon annanstans. Ett sådant ställe är i idrotten, vilket tidigare har var en outnyttjad resurs när det gäller att exponera barn för läsning. Nyligen har därför Riksidrottsförbundet och Kulturrådet startat upp ett samarbete där idrott och läsning ska mötas, vilket är en kombination som Unenge tror starkt på.

Andra insatser som kan göras är att nå barnen via tv-program. Unenge lyfte fram programmet ”Boktipset” som fanns i många år och menar på att ett liknande program borde finnas även idag.

I en undersökning ställde man barn och unga frågan ”Vad är det bästa med att läsa böcker?” Man fick då svaret ”Att man blir trött.” På frågan ”Vad är det bästa med data- och tv-spel?” svarade man ”Att man gör det tillsammans med kompisar”. Här ligger en viktig sak att uppmärksamma enligt Unenge. Ska man få ungdomar att läsa så behöver man hitta en social funktion för läsning. Ett sådant sätt är att föra boksamtal med dem, vilket kräver både engagemang och en hel del arbete. Ett annat är att man gör en satsning mot småbarn som den s.k. ”Bookstart” som förekommer i flera länder, där bebisar får böcker  i gåva. Detta är ett bra sätt att exponera barn för böcker. Böcker som Guinness Rekordbok är också bra ”entry points” in i litteraturen, eftersom det är böcker man pratar om med kompisar, ”sociala böcker”.

Därefter gick Unenge över till att prata om skolan och den viktiga roll som skolan har i att stimulera barns läsning. Unenge har personligen, vid en mängd författarbesök, erfarit att man inte tar tillvara på de möjligheter som ett författarbesök faktiskt erbjuder. Författarbesök har visat sig ha ett väldigt gynnsamt inflytande på barns läslust, förutsatt att man förbereder det ordentligt och inte ”kastar bort” det, såsom tyvärr ofta är fallet. Unenge hör ofta ”vi har så mycket med skolan” – men vad är författarbesöket då? Något annat?

Vad ska man läsa då? Vissa lärare säger att ”Jag tycker man måste läsa klassikerna”. Unenge replikerar då ”visst kan ni läsa klassikerna, men först måste man läsa överhuvudtaget”.

Enligt Unenge borde det finnas en varningstext på alla böcker som är mer än tio år gamla. ”Här kommer de att prata på ett sätt som du inte förstår.” Därför måste man ha nya böcker på skolan! Är inte läraren själv uppdaterad, vem är då det? Att man hamnar i den här autopiloten beror på bristen på tid, att man har mycket att göra och framförallt dålig kontakt mellan de olika experterna: rektor, lärare och skolbibliotekarie. Men det är viktigt att lärare själva håller sig uppdaterade och visar att de själva tycker att läsning är viktigt och även utnyttjar den expertis som finns hos bibliotekarierna. Unenge refererar till en undersökning som visar att var åttonde lärare under 40 år inte har läst en enda skönlitterär bok under det senaste året. Detta kan vara en förklaring till att läsningen bland barn och ungdomar sjunker!

I Sverige har vi, som enda land i världen, en skolbibliotekslag som säger att varje skola ska ha tillgång till ett skolbibliotek. I verkligheten efterlevs dock denna lag inte fullt ut. Var sjätte skola har inget bibliotek alls och hälften av skolorna har inte ett bemannat skolbibliotek. ”Det behövs ett skolbibliotek, det är helt avgörande!”, säger Unenge. Vill man ha resultat i skolan och har sett sambandet mellan läsning av skönlitteratur och PISA-resultaten – då förstår man vikten av ett skolbibliotek.  Unenge exemplifierar med skolor han besökt i Finland, där skolbiblioteket ligger mitt i skolan och intar en viktig roll. Genom att placera biblioteket mitt i skolan visar man att bibliotek och läsning är något man tycker är viktigt! Något som också är viktigt är samarbetet mellan rektor, lärare och skolbibliotekarie. Enligt Unenge märker han direkt när han kommer in i en skola om det är en skola där man läser böcker eller inte. ”Det är förödande tydligt”, säger han. Och det är ingen omöjlig uppgift utan handlar helt enkelt om samarbete.
 



Idag finns det en övertro på tekniken, där böcker t.ex. ersätts med iPads. Det finns flera problem med detta. För det första blir den tekniska utrustningen ganska snabbt daterad och behöver ersättas med ny. Barnen kommer dessutom åt allt som finns på Internet, och inte allt där är bra (t.ex. 35% är pornografi). Därtill finns risker med att barn går med stöldbegärlig utrustning i skolväskan. ”Man kan inte ersätta läsningen med dator!”, menar Unenge. Att dessutom kräva av barnen att de själva ska kunna begränsa sitt datoranvändande är väldigt mycket begärt, när många vuxna inte ens klarar av att begränsa sin egen användning. Man rustar inte ett barn för framtiden bara genom att ge dem en läsplatta i tidig ålder.

Ett problem med en del skolbibliotek är att när de egentligen borde överträffa bilden av hur ett bibliotek förväntas vara, så bekräftar de i stället den, genom att se ut som bokförvaringslokaler där tiden stått still. Ett skolbibliotek kan ganska enkelt livas upp lite genom t.ex. oväntad och annorlunda skyltning. En skolbibliotekarie behöver inse att det här med att vara en skolbibliotekarie det är att vara en del av nöjesindustrin. Biblioteket behöver även vara en tillåtande plats, där alla känner sig välkomna, även om man kommer med en kaffemugg i handen. Unenge avslutade med att ge exempel på lyckade aktiviteter som han sett under sina besök ute på bibliotek, bl.a. ”Natt på biblioteket” (Mariehamn), ”Boka dig” och ”Sommarboken”.

 


Johan Unenge gav alla oss åhörare mycket att tänka på och det var synd att inte fler kunde komma och höra honom prata. Han sätter fingret på många viktiga saker, bl.a. behovet av riktiga skolbibliotek.